Vecka 18

Vecka 18
Kroppen:
Vid den här tiden gör man den första ultraljudsundersökningen. Ofta är det först nu som du på riktigt kan ta till dig att ett barn faktiskt är på väg. Ultraljud görs för att bättre veta när barnet kommer att födas. Barnmorskan visar hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet. Man tittar även på läget på moderkakan. Du vet nu, så exakt som man kan komma, när du är beräknad att föda. Det blir ändå bara en riktpunkt, du kan föda inom tre veckor före och två veckor efter detta datum utan att det räknas som onormalt. I regel är detta en period när du mår bra och trivs med din graviditet.

 

Fostret: Huvudet är cirka fyra centimeter i diameter, medan fötterna är cirka två centimeter långa. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner.

 

 

Jag: Veckorna springer rent ut sagt förbi. Hinner inte alls reflektera över denna graviditet på samma vis som när jag väntade Adrian. Men längtan är lika stor för det♥ Jag mår ganska bra förutom allt mina krämpor jag dras med så som ont i svanken och trött. Om jag anstränger mig för mycket får jag så djävulskt ont efter så jag knappt kan gå normalt. Men ska prata med BM på måndag om det. På så vis känns det lite läskigt att börja jobba igen då jag har ett ganska ansträngande jobb fysiskt, men får tänkta på så jag anstränger kroppen rätt. Jag har redan nu fått sammandragningar några ggr. Minns inte när jag började få det med Adrian, men inte så här tidigt. Men antagligen så förbereder sig kroppen mycket tidigare den här gången då den redan var med om resan en gång tidigare.

 

På måndag om två dagar är det alltså dags för UL. Det längar vi efter enormt, hoppas på att få se ett friskt litet pyre sprattla omkring där inne. Känner mig mer nervös denna gång över att någonting inte ska vara bra. Men försöker att påminna mig om att inte oroa mig i onödan över något jag inte vet. Den här gången kommer vi inte ta reda på om det är en pojke eller flicka vi väntar, kommer få bita mig hårt i tungan för att inte fråga på måndag. Men känns mer spännande och sen eftersom jag har en vän som fick veta "fel" så känns det inte säkert i alla fall. Så kommer bli en spännande väntan. Vet inte vad jag tror själv men mår helt annorlunda mot vad jag gjorde med Adrian i magen, men å andra sidan så är ju ingen graviditet sig lik. Så det visar sig med tiden. :)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0