Graviditeten rullar på i rusande fart och känns inte riktigt som att huvudet hänger med att vi redan är i vecka 32(31+1). Det är med blandade känslor som vi närmar oss BF. Samtidigt som jag längtar något otroligt efter vår lilla hoppsan så är det samtidigt skrämmande. Skrämmande hur man ska få ihop vardagen och främst hur Wilmer ska reagera. Han är inne i en otroligt jobbig och krävande period just nu och jag kan inte annat än hoppas på att det hinner ge sig något innan hoppsan är här.

 

Den kommande förlossningen tar även upp stor del av mina tankar. Wilmers förlossning var en fantastisk upplevelse och gick väldigt smidigt. Men hur förbereder man sig på den där smärtan? För visst gör det ont. Men jag hoppas att jag kan hålla samma lugn som vid Willes förlossning. Försöker att peppa upp mig så gott det går i alla fall. Klart det kommer gå bra, jag kan ju det där med att föda barn. Gjorde det så bra sist så klart att jag kommer att göra det minst lika bra den här gången!

 

På torsdag är det dags för tillväxtultraljud och det ska bli otroligt skönt att ha det överstökat. Vill nu bara få hör att vår lilla hoppsan mår bra och växer som han ska.

 

Annars mår jag ganska bra just nu. Hoppsan lever rövare i magen hela kvällarna så tror vi kommer ha en kvälls och nattpigg liten herre. Sammandragningarna håller sig borta för det mest vilket känns tryggt. Kommer mest vid promenader. Men jag börjar känna mig väldigt gravid just nu och det är låångt ner till golvet. Ryggen ömmar och jag springer ständigt på toa. Mitt ben är helt okej (för att vara så icke okej som det är) så länge som jag smörjer och använder stödstrumpor. Men jag borde bli bättre på att ha det i högläge under dagarna. Men det är svårt med två små hemma.

 

Som sagt veckorna rullar på och snart har vi vår efterlängtade lilla hoppsan här. Försöker förbereda mig så gott det går på livet med tre små. Även om det kommer vara tufft så kommer det så klart bli jätte bra. Tänk så kul våra tre pojkar kommer att ha tillsammans<3

 

Vecka 32(31+1)

Tillsammans. Jätte mysigt och en aktivitet som passar mega gravida mig bra just nu :)

Rymdraket

Bärgarn från bilar filmerna. 

Så även om bebis troligtvis är liten så kommer jag däremot inte sluta upp som liten i alla fall ;)

Det som värmde mitt mamma hjärta idag var vid tomtestugan och Adrian faktiskt trodde det var påriktigt. Vi viskade för att inte väcka tomten ;) kul liten utflykt helt enkelt. 

Midsommarhelgen kom och gick. Vi hade en helt fantastisk midsommar som vi delade med Andreas, Karolin och deras pojkar.

 

Jag och Wilmer började dagen med en promenad och lite blomsterplock. Sen hem för att göra midsommarkransar. Sedan kom våra gäster över för sill lunch och efter det åkte vi till Julitta för midsommarfirande där ute. Barnen fiskade fiskedamm, tittade runt i de gamla husen och lekte vid Pettson och Findus lilla gård. En snabb titt på midsommarstången och dansen innan barnen tröttnade på det. Jag och Adrian åkte även häst och vagn vilket var super mysigt.

 

Vidare hem till oss för att förbereda middagen som bestod av grillat så klart. Efter maten lekte vi lite lekar och barnen fick gå på skattjakt. Lek och bus resten av kvällen för en snabb paus för lite jordgubbar med glass och sen rundade de av med att se på film i sängen. Vi vuxna hade det trevligt, en midsommar helt i min smak. God mat, glatt sällskap och glada barn. Så mycket mer kunde jag inte önska, eller jo kanske att det skulle vart några grader varmare. Sen hade Wilmer tyvärr feber hela dagen men det var inget man kunde tro då han var sitt vanliga glada jag.

 

Min fina älskade Adrian 

Äntligen är sommaren här och jag har min första semestervecka. Känns helt fantastiskt att veta att jag nu har hela sommaren ledig med mina två små favoriter.

 

Idag började vi dagen i lugnan ro innan vi åkte iväg och handlade. Det som stod högst upp på listan var en liten barnpool till Wilmer. Men det var nog ändå Adrian som tyckte poolen var roligast. :) Så vi har vart hemma och busat ute i solen hela dagen, förutom ett kort avbrott för BVC besök. Det var Wilmers 1,5års kontroll med spruta och kontroll. Han var inte alls på humör och ville inte visa någonting som doktorn frågade, så de fick lita på mitt ord istället. Wilmer väger nu 11.850g och var 83,5cm lång. Min lilla kille börjar bli stor! Snart storebror också vilket känns helt galet! Men innan det ska vi som sagt njuta av sommaren tillsammans.

 

Jaha hur mår jag nu då? Jo magen känns just nu som en tung klump som väger bly och bara tynger ner.. Svanken är öm och benen känns konstant trötta. Inte nog med att ena knät är inflammerat (men känns något bättre), sen det andra benet där jag haft en ytlig propp känns så klart inte heller helt 100. Men förutom allt det så mår jag bra och älskar ändå att vara gravid och känna lilla hoppsan sprattla omkring. Så kul att känna honom på kvällarna och varje kväll samma tid har han hicka. Vi är otroligt nyfikna på denna lilla herre och längtar något enormt. Även om det kan kännas bra läskigt att förbereda sig till ett liv med tre barn. Men så länge vi kämpar ihop och gör detta tillsammans jag och Andreas så kommer det gå galant även om det kommer vara kämpigt. Men kan drömma mig bort några år framåt och kan tro att våra tre pojkar kommer ha stor uppskattning av varandra. 

Magen idag i vecka 29. Nu går det undan känns det som. 

Lille hoppsan såg ut att ha det gött också. Något liten för sina veckor, vägde ca 902gram. Men han låg ändå precis på gränser för förliten. Men ingen av våra barn har vart så jätte stora när de föds. 

Som sagt hemma nu. Känns skönt att kollat upp det i alla fall då det var såhär det började med Wilmer. Men antagligen bara livmodern som övar sig. Som dom sa på förlossningen. Bättre att kolla 1 gång för mycket än för lite!

Annars rullar graviditetsveckorna förbi i rusande fart. Vilket är väldigt härligt. Vi längtar så efter vit lilla hoppsan och pratar ofta förväntansfullt om vem denna lilla filur kommer att vara. En nattuggla tror jag vi kan vänta oss i alla fall då det ofta är väldigt lungt i magen hela dagarna. :)