Idag har jag vart hemma i ett år. Kan inte smälta hur snabbt det här året rusat förbi. En månad hann jag vara hemma med bebismagen innan Wilmer helt plötsligt valde att titta ut. Snart är vardagen tillbaka för mig. En helt ny vardag då det ska bollas med två små nu. Spännande! Även om det är ångestladdat då jag gärna stannat hemma längre. Men i januari är det dags för Andreas att vara hemma med barnen. Så nu ska jag njuta av de sista månaderna på året och föräldraledigheten. För ett år sen. Mörkhårig och med stora magen. Kan sakna magen och alla de där förväntningarna. Det är så stort och magiskt att vara gravid.