Jag är hemma från jobbet idag för att vila upp kroppen och förhoppningsvis kan jag jobba mina sista dagar. Men som rubriken så är det en konst att vara hemma och göra ingenting. Jag blir så rastlös och ser allt som behöver göras men som egentligen kan vänta. Bara mitt dumma huvud som gör mig allt för rastlös. Men jag känner att kroppen behöver vila. Bäddade sängen nu på morgonen och på en gång knyter sig magen, så då blir det lättare att lyssna på kroppen. Sen hindrar foglossningen mig en hel del. Tur att jag passade på att njuta under tiden som det var bättre. Men skönt att veta att det kan komma och gå i perioder i alla fall.

 

Så nu ska jag ligga med fötterna i högläge, slö titta på tv, läsa i förlossningsboken och försöka göra så lite som möjligt. Hoppas ni har en roligare dag!