Välkommen älskade hoppsan!

Visst var det hoppsan dag igår! Den 20/8 på Ungerns nationaldag klockan 10.30 föddes vår tredje lilla prins. Så liten, fin och perfekt. 3275g lätt och 48cm kort. 






Allting gick väldigt bra, smidigt och inte minst sagt snabbt! Vi mår jätte bra och fick åka hem på kvällen. Nu sover hela familjen utom jag. Ligger och lyssnar på hoppsans som sover. Han ligger mellan mig och Andreas, gnyr och knorrar så sött i sömnen. Jag har svårare att komma till ro. Mycket att smälta sen efter de senaste timmarna. Mycket att se fram emot till morgonen när storebröderna vaknar och får träffa sin bror för första gången.

Vilken lycka jag känner<3

Är det hoppsans dag idag?

Ligger i sängen och klockar värkar. Strax under 10 minuter imellan just nu och håller i sig ca 1-1,5minut. Har tagit alvedon så får vi se om det ger sig igen eller om det trappasupp. Började med att jag hade kraftig molvärk vid klockan 3,30 inatt när jag var på toa. Sen vaknade jag vid 05.20 av värkar. Spännande! Får se om det avtar som sist eller om det är påriktigt den här gången! Håll tummarna!

Lugnet före stormen

Magen är så otroligt lugn, bara bebis som rör sig och hickar en hel del. Men känns som att sammandragningar och molvärken slutat helt.. Men får nog njuta av lugnet, varför gå med onda förvärkar som inte gör något. Sen så sover jag otroligt gott om nätterna just nu vilket också är skönt. 

Får jag välja en dag för hoppsan att komma så är det nästa tisdag
26/8. Det var min farmors födelsedag och det skulle vara väldigt speciellt om han valde just den dagen. Men han är välkommen när han vill så klart ;) 

Storebror Adrian längtar massor nu också. Går och klappar och säger till magen att hallå nu är det dags att komma. Du har ju bakats färdigt nu, säger han. Så sött, världens bästa storebror. <3

Nedräkning

Inatt har jag fått sova riktigt gott vilket behövdes efter föregående natt. Hade massa förvärkar halva natten som även fortsatte under dagen igår men inte lika mycket. Inatt har jag inte märkt av något.. 

Idag är det 13 dagar kvar till BF. Känna riktigt spännande! Nu räknar vi ner och det kan ju faktiskt sättaigång närsomhelst nu! Jag har en känsla i kroppen om att vi inte ska behöva vänta allt för länge på att förelägga vår älskade hoppsan. Men bara för det kanske han jäklas och håller sig kvar lite extra ;)


Magen igår med två ynka veckor kvar!

Lurigt

Här sitter jag och ugglar i natten. Har som molande mensvärk som kommer och går. Sitter mest i magen och lite att det strålar mot ryggslutet. Har tagit två alvedon och hoppas det avtar. Eller inte... ;) idag är det 14 dagar kvar till BF. Häftigt att vara så otroligt nära nu. Men vi hoppas att bebis inte väljer att komma just idag då Ludwig ska döpas och Andreas och jag har fått äran att vara gudföräldrar. Men jag tror inte det är något på G. Bara kroppen som börjar förbereda sig och eventuellt spelar mig ett spratt. Men visst är det spännande att känna att något börjar hända i kroppen i alla fall!

Vi är redo!

Huset är städat, bara fönstren kvar som Andreas ska ta på lördag. Nu ska bara bb-väskan packas (har lagt fram det som ska med) och väskor till barnen. Sen är vi så redo som vi kan bli! Vi längtar med en blandning av skräck och förväntan. Längtar så efter lilla hoppsan samtidigt som det så klart känns läskig inför förlossningen och tiden med tre barn. Men varför oroasig, det kommer ju gå galant så klart!

Andreas börjar bli lite nervös allt tror jag. Han har börjat drömma hem hel massa och sover oroligt. Inatt när jag skulle vända på mig (det gör rätt ont att vända på mig på nätterna) så sa jag Ajaj. Andreas sätter sig då snabbt upp och frågar förvirrad vad vad?! Haha ja så lite spänd är han nog allt :)

18 dagar kvar idag!

Bm besök

Började den här dagen med ett besök hos barnmorskan. Adrian fick följa med och tårarna var inte långt borta när han farsinerad fick höra lillebrors hjärtljud. Jag undrar så vad som snurrar runt i hans huvud just ni inför bebisens ankomst. 

I alla fall gick allting bra hos barnmorskan. SF-måttet nådde 33 och jag följer fortfarande min kurva. Bebis ligger med huvudet ner och är ruckbar. Den 26/8 har jag nästa besök hos barnmorskan, men barnmorskan min trodde inte att vi skulle ses då. Hon var övertygad om att han kommer snart och jag hoppas att hon har rätt! 

Magen idag i vecka 37+2


Tittut



Trött så trött

Imorgon är det tre veckor kvar till vår illa hoppsan är beräknad. Tre veckor utan 40! Så nu är vi nära och vi är ju så redo att välkomna honom. Vi är så nyfikna på vem han kommer att vara och jag längtar så efter att bebisgos. 

Jag letar just nu efter alla möjliga små tecken på att kroppen i alla fall börjar att förbereda sig inför en kommande förlossning. Den där extrema tröttheten man har i början av graviditeten är tillbaka. Inatt mådde jag sjukt illa och fick springa på toa X antal ggr vilket fick mig att påminnas om hur allt startade med Wilmer. Men magen är lugn som en filbunke. Lite sammandragningen och ibland på kvällar och morgonen kan jag känna lite molvärk. Men inget som gör att det känns som att förlossningen skulle vara nära.. 

Hur som så är vi redo, eller efter torsdag är vi redo då Andreas är borta med jobbet tisdag-torsdag. Sen är det dop för vår lilla gudson Ludwig nästa söndag . Men efter det är det allt dags att göra entré kan jag tycka:)


Bm besök

1 augusti och månaden som hoppsan är beräknad är här! 29 dagar till BF kvar och nedräkningen är i full gång! 

Var hos barnmorskan idag och allt såg bra ut. SF måttet var 32 och ligger strax under "normal" linjen, följer min kurva precis alltså. Det lilla hjärtat slog 125 slag och så fick vi även ett snabbt ultraljud. Huvudet låg ner och han sög på tummen. Hon uppskattade att födelseviken skulle ligga på ca 3100g. Så blir spännande att se :)

Gick även igenom min tidigare förlossning och förväntningarna inför denna. Jag känner mig väldigt öppen inför förlossningen och tar det lite som det kommer. Då det gick väldigt snabbt på slutet förra gången och ingen smärtlindring hanns med så känner jag även denna gång att vi tar det som det kommer. Men hon kunde rekommendera mig att åka in något tidigare denna gång just för att slutet gick så snabbt. 

Ja ska bli riktigt spännande att se hur denna förlossning kommer gå. De säger ju att trean brukar vara den luriga så vi får se om det stämmer. Förväntansfulla är vi i varje fall och vill helst träffa denna lilla prins redan imorgon. Men det är bäst för honom att stanna kvar ett tag till. 
V.35+5

Långa nätter..

Det här med att sova om nätterna är inte alls lika självklart längre. Det ät varmt, svårt att hitta en bekväm ställning att sova i, bebis som hickar och sparkas och så är det så otroligt tungt att andas just nu. Vaknar flera ggr varje natt och ofta har jag svårt att somna om. Ofta far tankarna iväg och så blir jag även ofta hungrig någon gång under natten om jag ligger vaken. Inte för att nätterna kommer bli så mycket bättre med en bebis i huset. Men just det här med att vrida och vänta på sig i vad som känns som en evighet innan sömnen slår till längtar jag så efter att slippa. Och så denna andfåddhet!! 

5 veckor kvar

Idag är det 5 veckor kvar tills vår älskade lilla hoppsan är beräknad att komma till oss. Jag hoppas något oerhört att han väljer att göra entre något tidigare än så. Men han behöver inte stressa ut som Wilmer. Om 1 vecka och två dagar valde han att göra entre, i den gravid veckan alltså.
 
Nu börjar kroppen kännas väldigt tung och ond. Hoppsan rör sig för fullt och hickar en hel del. Mest aktiv är han under kvällarna.

Börjar bli oerhört nyfiken på denna lilla hoppsan. Hur han kommer se ut, hur han kommer att vara? Men just nu är jag nog mest nyfiken på NÄR han väljer att komma till oss.
 
 
 
 

Nära men ändå inte..

Vecka 34(33+2) idag och samtidigt som det känns nära känns det samtidigt väldigt långt bort tills vi får träffa vår hoppsan. Jag längtar något enormt just nu och det blir ju inte bättre när man nu tvättar upp alla pytte pytte små kläder. Tungt och jobbigt börjar det bli också. Magen känns som en hård och tung boll som tynger ner och dagarna fylls av en hel del illamående. Vet inte om det är värmen eller att magsäcken har väldigt lite plats. Hoppas på att hoppsan fixerar sig snart så kanske det känns lite lättare. 




Tillväxtultraljud

Idag var det äntligen dags för tillväxtultraljudet. Var otroligt mysigt att få se lilla hoppsan igen. Allting var bra med honom och han växer som han ska, väldigt lättad över det. Nu väger han ca 1744g. Helt normalt med andra ord! <3 nu längtar vi om möjligt ännu mer för att få träffa honom. Go liten näsa och runga små kinder såg han ut att ha också :)

Hoppsan! Redan vecka 32!

Graviditeten rullar på i rusande fart och känns inte riktigt som att huvudet hänger med att vi redan är i vecka 32(31+1). Det är med blandade känslor som vi närmar oss BF. Samtidigt som jag längtar något otroligt efter vår lilla hoppsan så är det samtidigt skrämmande. Skrämmande hur man ska få ihop vardagen och främst hur Wilmer ska reagera. Han är inne i en otroligt jobbig och krävande period just nu och jag kan inte annat än hoppas på att det hinner ge sig något innan hoppsan är här.
 
Den kommande förlossningen tar även upp stor del av mina tankar. Wilmers förlossning var en fantastisk upplevelse och gick väldigt smidigt. Men hur förbereder man sig på den där smärtan? För visst gör det ont. Men jag hoppas att jag kan hålla samma lugn som vid Willes förlossning. Försöker att peppa upp mig så gott det går i alla fall. Klart det kommer gå bra, jag kan ju det där med att föda barn. Gjorde det så bra sist så klart att jag kommer att göra det minst lika bra den här gången!
 
På torsdag är det dags för tillväxtultraljud och det ska bli otroligt skönt att ha det överstökat. Vill nu bara få hör att vår lilla hoppsan mår bra och växer som han ska.
 
Annars mår jag ganska bra just nu. Hoppsan lever rövare i magen hela kvällarna så tror vi kommer ha en kvälls och nattpigg liten herre. Sammandragningarna håller sig borta för det mest vilket känns tryggt. Kommer mest vid promenader. Men jag börjar känna mig väldigt gravid just nu och det är låångt ner till golvet. Ryggen ömmar och jag springer ständigt på toa. Mitt ben är helt okej (för att vara så icke okej som det är) så länge som jag smörjer och använder stödstrumpor. Men jag borde bli bättre på att ha det i högläge under dagarna. Men det är svårt med två små hemma.
 
Som sagt veckorna rullar på och snart har vi vår efterlängtade lilla hoppsan här. Försöker förbereda mig så gott det går på livet med tre små. Även om det kommer vara tufft så kommer det så klart bli jätte bra. Tänk så kul våra tre pojkar kommer att ha tillsammans<3
 
Vecka 32(31+1)
 

Två saker jag inte kan vara utan!

Det finns två saker jag inte får nog av denna graviditet. Det första är saltlakrits glassen. Skulle lätt kunna äta ett helt paket om jag tillät mig!

Den andra är dessa bullar från ICA maxi. Så himmelskt goda! Kan inte låta bli att köpa när jag är där!

Så även om bebis troligtvis är liten så kommer jag däremot inte sluta upp som liten i alla fall ;)

Tillväxtultraljud bokat

Fick idag hem en tid för tillväxtultraljud den 3/7. Doktorn på förlossningen när vi var där nämnde att bebis var liten för sin vecka men var inte så mycket mer än så när vi var där. Men tydligen tyckte hon att det skulle kollas upp. Så det känns ju skönt ändå att de vill kolla upp så han växer som han ska och att det inte är något fel. Känns även kul att få ett ultraljud till, 4e med lilla hoppsan. Väldokumenterad redan :)

Vecka 29

Då välkomnar vi gravidvecka 29! Det har vart lungt med sammandragningar sen i fredags vilket känns riktigt skönt. Dags att lyssna på kroppens signaler och dra ner på tempot lite. Men det är inte allt för lätt med två små vilddjur hemma. ;)

Jaha hur mår jag nu då? Jo magen känns just nu som en tung klump som väger bly och bara tynger ner.. Svanken är öm och benen känns konstant trötta. Inte nog med att ena knät är inflammerat (men känns något bättre), sen det andra benet där jag haft en ytlig propp känns så klart inte heller helt 100. Men förutom allt det så mår jag bra och älskar ändå att vara gravid och känna lilla hoppsan sprattla omkring. Så kul att känna honom på kvällarna och varje kväll samma tid har han hicka. Vi är otroligt nyfikna på denna lilla herre och längtar något enormt. Även om det kan kännas bra läskigt att förbereda sig till ett liv med tre barn. Men så länge vi kämpar ihop och gör detta tillsammans jag och Andreas så kommer det gå galant även om det kommer vara kämpigt. Men kan drömma mig bort några år framåt och kan tro att våra tre pojkar kommer ha stor uppskattning av varandra. 

Magen idag i vecka 29. Nu går det undan känns det som. 


En tur till förlossningen

Blev att åka in till förlossningen för kontroll. Men allt såg bra ut och livmodertappen var ej påverkad vilket är väldigt skönt att veta. Har nu fått bricanyl spruta för att livmodern ska slappna av. Så just nu känner jag mig lite skakis efter den. Men ska försöka sova i alla fall. 

Lille hoppsan såg ut att ha det gött också. Något liten för sina veckor, vägde ca 902gram. Men han låg ändå precis på gränser för förliten. Men ingen av våra barn har vart så jätte stora när de föds. 

Som sagt hemma nu. Känns skönt att kollat upp det i alla fall då det var såhär det började med Wilmer. Men antagligen bara livmodern som övar sig. Som dom sa på förlossningen. Bättre att kolla 1 gång för mycket än för lite!

Sammandragningar

Här ligger jag och klockar sammandragningar i vecka 28. Det känns ju sådär. Har haft sammandragningar i snart 2 timmar fast jag bara legat i soffan och vilat. Antagligen är det inget men tror jag är extra nojig då det var såhär det började med Wilmers förlossning. Nej nej, lilla hoppsan får allt stanna inne och bakas färdigt innan det är dags att titta ut!
RSS 2.0