Jag ligger just nu hemma i sängen och känner mig besegrad av det onda i kroppen. Efter att jobbat hela helgen så säger kroppen ifrån och är det något jag lärt mig sen förra graviditeten så är det att lyssna på kroppen. Ingen tackar mig för att jag sliter ut mig!

Igår gick blomstertåget för Torshällas alla förskolor. Mina fina killar var så fina med blomsterband i håret och Adrian hade plockat en bukett att ta med sig. Musik och dans hade det tydligen bjudits på och Adrian hade haft mycket kul. 

Har svårt att ta in hur snabbt tiden går. I helgen firade vår älskade Adrian hela 5 år. Fem år som rusat förbi minst sagt! 

Att bestämma oss för vilken syskonvagn som skulle inskaffas inför hoppsans ankomst var inte svårt. Då bugaboo donkey uppfyller alla de krav som vi hade och lite till. Känns inte som att det finns någon vagn på marknaden som riktigt kunde konkurrera med den. Så förra veckan köpte vi vår älskade donkey och är så nöjda. Har använt den i mono läge med Wille och han är super nöjd och sitter bra. Så tror att vi, Wille och hoppsan kommer vara nöjda med vagnen. 

Då välkomnar vi gravidvevka 24! Nu tycker jag de senaste veckorna rusat förbi och fortsätter det i denna fart så får vi snart hälsa på vår lille hoppsan. Samtidigt som jag längtar sönder mig så känns det skönt att få njuta av sommaren med mina två små prinsar. 

Äntligen helg och tre dagars ledighet väntas. Underbart och väldigt behövligt! Familjen sover fortfarande. Jag ligger kvar och drar mig i sängen och ser hur solen skiner genom persiennen. Idag är det städdag här ute i Glömsta och efter det är det korvgrillning och så brukar det bjudas på saft och bulle. Ska även försöka hinna se kortegen med barnen mitt i allt. Efter det blir det att fira Filip som fyller år idag. Är väldigt efterlängtat med ledig dag tillsammans med familjen. 

Idag hände det! Adrian cyklade helt själv. "Stödhandtaget" är borta och han klarade av att både starta och stanna. Jag är så stolt så jag snart spricker och han också. Min soon to be 5 åring! Galet!